Temadag: Teknikutveckling (Medeltidsdag)

Allmän information om dagen

Film

Innan dagen ska eleverna ha sett filmen ovan.

Svåra ord

Förbered gärna eleverna på de här ämnesorden som kommer att användas under dagen:

  • Arkeologi
  • Systematisk undersökning
  • Fiber (i trä och textil)
  • Stelna/smälta

Artikel

Titta gärna på den här artikeln i Sigtunabygden, vilken handlar om dagen.

Busstider

Platsen för denna dag är Sigtuna Museum. Här får du en vägbeskrivning >>.

Ni tar er själva med SL-buss till busshållplatsen Sigtuna busstation. Planera resan så att ni ankommer mellan kl. 8:30 och 8:45. Ni är tillbaks vid busshållplatsen senast kl 14:00.

Råbergsskolan, Odensala och Skepptuna blir hämtade kl 8:15 och åker tillbaka kl 13:00. Vi möter er vid busshållplatsen.

Mat och dryck

Ditt skolkök vet om att ni åker och har (förhoppningsvis) tänkt ut lämplig mat, behållare och bestick. Prata dock för säkerhets skull med kocken senast en vecka innan för att se att det inte har fallit mellan stolarna. Eleverna ska ta med egen vattenflaska.

Kläder

Stora delar av dagen sker utomhus, så ta med kläder och skor för att vara utomhus, även om det regnar. Även om det inte regnar behövs stövlar och vattentåliga kläder.

Bedömning

Fundera ut hur du vill att klassen ska dokumentera dagen.

Pedagogisk planering

Syfte och långsiktiga mål

Vilket syfte har undervisningen?

Detta är första dagen i äventyret för årskurs 5, som går ut på att eleven ska undersöka de processer som förändrar naturen. Idag undersöker vi teknikutveckling – den mänskliga process som gör att tekniken (som på gott och ont finns överallt i omgivningen) förändras.

Vilka förmågor ska eleverna utveckla?

NO
  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i människokroppen, naturen och samhället.
  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
SO
  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Teknik
  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid

Centralt innehåll

Vilket centralt innehåll ska behandlas? (Det som dessutom ingår i bedömningssituationer är understruket.

Biologi

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Fysik

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
  • Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.
  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.

Kemi

  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
  • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

Teknik

  • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
  • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
  • Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.
  • Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
  • Olika sätt att hushålla med energi i hemmet
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

Historia

  • Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500:
    • Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
    • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
    • De nordiska staternas bildande.
    • Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
    • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
    • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700:
    • Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
    • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
  • Hur historia används och historiska begrepp:
    • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500­talet, 1600­talet och 1700­talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
    • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
    • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Undervisning och konkreta mål

Vilka konkreta mål kommer undervisningen att ha?

Vikingatid, järnålder, medeltid.
  • Befästa begreppen
  • Under dagen använda begreppen aktivt
  • Teknikutvecklingen under denna tid
  • Sigtunas plats i tiden
  • Tidsperiodernas inflytande på regionen
Sigtuna
  • Sveriges första stad
  • Mycket spår från olika tider
  • Museet och dess samlingar som centrum för vår historia
Förbränning, fotosyntes, energi
  • Matlagning, ved, träkol, stenkol, egenskaper, skillnader, likheter, miljöpåverkan
Metaller, grundämnen, legeringar, egenskaper
  • Brons, tenn, koppar, järn
Materials kretslopp
  • Uppleva hur metall kan återanvändas gång på gång till nya föremål
Smide och gjutning, tekniska lösningar för att skapa hög värme. Likheter och skillnader i metoderna
  • Smältning/mjukgörning, formar respektive formande med städ o hammare
Hur fungerar en bälg?
  • Luftens väg igenom bälgen
  • Varför två?
  • Backventil
  • Värmetålighet
  • Hårt och mjukt
  • Gångjärn
  • Luftmängder
  • Säckpipa, dragspel, cykelpump
Hur glödens olika färger berättar om vilken temperatur ett föremål har
  • Kol
  • Järn
  • Leran
  • Muurikka
  • Bälgens påverkan på temperaturen

Hur kommer undervisningen att se ut?

  1. Eleverna möts av pedagog vid Sigtuna busstation, och promenerar mot museet. Längs vägen möter vi järnålder/medeltid genom runsten, Mariakyrkan, smidda detaljer, stadsplaneringen och fyndlagren under våra fötter.
  2. Vid museet får vi titta ner i historien genom en ”livemonter”, ett schakt ner i lastkrage med lock över. Eleverna får också möjlighet att gräva ut artefakter själv med pensel, skärslev och såll. Parallellt med utgrävningen kommer enkla “pannkakor” gräddas av eleverna över öppen eld.
  3. Lunch.
  4. Efter lunch blir det hantverk, närmare bestämt smide och gjutning.
  5. Vid kl. 13:30 avslutas dagen och klassen går själv till bussen för hemfärd.

Förslag på efterarbete

Språkutvecklande samtal

Dela in eleverna i par, där den ena eleven gjutit och den andra smitt. Be dem förklara likheter och skillnader i vad de gjort.

Ordspråk

Diskutera hur följande ord/ordspråk har med smide att göra:

  • Smida medan järnet är varmt.
  • Slå huvudet på spiken. (Inom smide slår man på ett speciellt sätt när man skapar huvudet på en spik.)
  • Lägg på ett kol.
  • Häcken full. (Häcken var en sorts behållare där smeden förr i tiden lade sina smidda spikar.)
  • Smidig.
  • Var och en är sin lyckas smed.
  • Många järn i elden.
  • Är du städ var tålig, är du hammare slå till.