Temadag: Kolets kretslopp

Kol är den viktigaste byggstenen i allt levande på vår planet och för att det ska finnas liv måste kolatomerna återanvändas i ett kretslopp. En del av kolets kretslopp är när kol har bundits till syre och bildar koldioxid. Vår användning av fossila bränslen, som innehåller kol, gör att extra koldioxid släpps ut i jordens atmosfär – ökningen av koldioxid i atmosfären handlar alltså om att vi människor har påverkat kolets kretslopp.

Vad gör vi som binder kol? Vad gör vi som frigör kol? Vilka processer i naturen tar upp eller friger koldioxid? Vad kan vi göra på liten och stor skala för att minska mängden koldioxid i atmosfären?

Under temadagen Kolets kretslopp får du på ett praktiskt sätt lära dig om fotosyntes i växter och om förbränning – i kroppen och i bränsle som ved, samt om nedbrytning. Det är tre viktiga processer i kolets kretslopp. Teknikerna du testar stimulerar kreativitet och experimenterande.

Förberedelser

Innan besöket ska eleverna ha sett ovanstående film.

Busstider

Traveller Buss hämtar dig och din klass på skolan 08:15. Den här dagen är ni på Flottvik. Bussen hämtar er efter dagens slut och lämnar Sigtuna Naturskola 13:30.

Kläder

Ta med kläder och skor för att vara utomhus (vi kommer att vara utomhus en stor del av dagen).

Mat

Ni tar med lunch från ert kök. Ditt kök har via Måltidsservice informerats om ert besök hos oss och de kommer skicka med lämplig mat i lämpliga behållare. Prata gärna med kökspersonalen senast en vecka innan för att stämma av.

Dricka

Eleverna behöver ha med sig egen dricka. Vi rekommenderar en stor vattenflaska.

Hur kommer undervisningen att se ut? 

  • Klassen kommer till vägskälet innan Flottvik, ca 8.30 
  • Genomgång av dagen och vandring genom skogen  
    • Introduktion till kolets kretslopp och nedbrytning 
    • Insamling av en pinne för att tillverka biokol 
  • Start av kolning – tillverkning av biokol 
  • Undersökning av förbränning: Elda upp trä 
  • Snabbfika  
  • Hur fungerar fotosyntes och förbränning? 
  • Varför har vi fått mer koldioxid i atmosfären? 
    • Upptäckten av fossila bränslen 
  • Vad kan vi göra för att det inte ska bli ännu mer koldioxid? 
  • Lunch 
  • Hur gick kolningen? Vi hämtar biokol och tar med oss 
  • Vandring i skogen  
    • Vi gräver ned biokol 
    • Hur fungerar trädens tillväxt? 
    • Lek som utvecklar samarbete och repeterar kunskaper från dagens aktiviteter  
  • Hemfärd  

PEDAGOGISK INFORMATION 

Vilket syfte har undervisningen? 

Kretsloppsdagen är andra dagen i äventyren för årskurs 5 och bygger delvis vidare på kunskaperna om teknikutveckling från medeltidsdagen och delvis från temadagarna i åk 2 och 3 där eleverna lärt sig processer i naturen. Eleverna lär sig konkreta exempel på hur vi påverkar klimatet och vad som kan göras för minskad påverkan. 

Vilket centralt innehåll ingår? 
Biologi 
  • Kretslopp i närmiljön. 
  • Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till natur­bruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster.  
Kemi
  • Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen. 
  • Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet. 
Geografi 
  • Jordens naturresurser. 
Undervisningens konkreta mål 
  • Fotosyntes och förbränning  
  • Vegetarisk mat som ett sätt att nyttja fotosyntesen för att kroppen ska kunna förbränna 
  • Kolets kretslopp som en förutsättning för liv och som en del av mänsklighetens utveckling 
  • Kol i kemiska föreningar: Koldioxid, cellulosa, olja och andra fossila bränslen 
  • Kol i olika former: Kol, diamant, grafit 
  • Tekniker för att binda eller omvandla kol i olika material 
Förslag till efterarbete 

Välj ett tema för eleverna att arbeta vidare med: 

  • Skriv ett brev med dina åtgärder för mindre klimatpåverkan. Alla elever skriver och läraren skickar dessa vidare till Naturskolan. 
  • Val av energikällor – arbeta med vegetarisk mat som ett enkelt sätt att minska koldioxidutsläpp. T ex laga rårakor tillsammans på skolgården – eleverna får repetera sina kunskaper från medeltidsdagen. 
  • Beräkna din klimatpåverkan på ”klimatkontot”. För dig som lärare eller tillsammans med elever. 
  • Beräkna din måltids klimatavtryck med hjälp av “matkalkylatorn” För klassen med stöttning av dig som lärare eller av Martin från Naturskolan.