Dag 1: Universum


 

Allmän information om dagen

Förarbete

Innan dagen ska eleverna ha sett den introducerande filmen (ovan).

Busstider

Ellenius Buss hämtar dig och din klass på skolan 08:15. Ni är tillbaks på skolan cirka 14:00. För eventuella frågor till Ellenius Buss, ring 08-591 421 21.

Kläder

Ta med kläder och skor för att vara utomhus.

Mat

Ni får lunch i vår matsal. Maten levereras genom Matenheten och följer då specifikationerna som läraren har angett via sina inställningar.

Bedömning

Fundera ut hur du vill att klassen ska dokumentera dagen (se nedan för förslag på efterarbete). Om du vill fotografera finns det fyra iPads för utlåning när du kommer.

Övrigt bra att veta

På lunchrasten behöver vi hjälp av dig att vara rastvakt.

 


Pedagogisk planering

Syfte och långsiktiga mål

Vilket syfte har undervisningen?

Detta är första dagen i äventyret för årskurs 2-3, som går ut på att eleven ska ta reda på vad som finns i den omgivande naturen. Vi börjar med att rikta blicken ut i rymden utanför jorden.

 

Vilka förmågor ska eleverna utveckla?

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

 

Centralt innehåll

Vilket centralt innehåll ska behandlas? (Det som dessutom ingår i bedömningssituationer är understruket. Det som är grått ingår inte alls under dagen.)

NO:

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
  • Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.
  • Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

SO:

  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

 

Kunskapskrav

Vilka kunskapskrav ska eleverna nå upp till? (Det som dessutom ingår i bedömningssituationer är understruket. Det som är grått ingår inte alls under dagen.)

Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra. Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar lösningar och blandningar med enkla metoder. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

 

Undervisning och konkreta mål

Vilka konkreta mål kommer undervisningen att ha?

  • Gravitation är en kraft som jorden har. Den gör att jorden drar alla föremål till sig.
  • Ett rymdskepp som får tillräcklig hastighet hamnar i omloppsbana runt jorden. Jordens gravitation håller kvar den i omloppsbana.
  • Friktion är en kraft som uppstår mellan två saker när de gnids mot  varandra, till exempel ett rymdskepp och luften. Friktionen gör att det blir varmt.
  • I rymden finns ingen friktion, eftersom det inte finns någon luft (eller annat medium) där.
  • Månen har berg, dalar och kratrar.

 

  • Jordens gravitation håller månen i omloppsbana. Solens gravitation håller jorden i omloppsbana.
  • Jorden roterar runt sig själv.
  • Månen roterar runt jorden.
  • Jorden roterar runt solen, samtidigt som månen roterar runt jorden.
  • Ett dygn är när jorden roterar ett varv runt sin egen axel.
  • På den sida av jorden som just nu är vänd mot solen är det dag, på den sida som är vänd bort från solen är det natt.
  • En månad är när månen roterar ett varv runt jorden.
  • Ett år är när jorden roterar ett varv runt solen.

 

  • Namn och utseende på några stjärnbilder.
  • Stjärnorna befinner sig på olika avstånd från oss.

 

  • Ungefärliga storleksförhållanden och avstånd mellan jorden, månen och solen.
  • Ungefärliga storleksförhållanden och avstånd i resten av solsystemet.
  • Namn på alla planeter i solsystemet.

 

  • Ett föremål som inte välter (till exempel en läskburk) säger man är i balans.
  • Varje föremål har en tyngdpunkt. Det är lika tungt på alla sidor om tyngdpunkten.
  • När tyngdpunkten är ovanför “foten” som föremålet står på är det i balans.
  • Om tyngdpunkten hamnar utanför “foten”, välter föremålet.

 

  • Ett föremål som inte rör sig (till exempel en heliumballong) säger man också är i balans.
  • En heliumballong vill åka upp, men man kan få den att stanna genom att hänga tunga saker i den.
  • Detta fungerar eftersom jordens gravitation drar i de tunga sakerna.

 

  • Gravitationen är olika på olika himlakroppar. Hur stark gravitationen är beror på himlakroppens massa.
  • Månens gravitation är en sjättedel av jordens.

 

Hur kommer undervisningen att se ut?

Du kommer med din klass till Flottvik runt 8:35.

Sigtuna Solar System

Vi går och tittar på en skalenlig modell av solsystemet på Flottviks tomt.

Förberedelserummet

Därefter följer ni med in i rymdskeppet – och till förberedelserummet, där den kommande rymdresan förklaras med hjälp av en modell av jorden och månen.

Resa till månen

Sedan förflyttar vi oss till rymdskeppets flygrum, där en resa till månen simuleras. Under resans gång förklaras vad som händer och man får ställa frågor.

Tellurium

Eleverna arbetar i par med varsitt tellurium (modell av jorden, månen och solen) för att lära sig vad dygn, månad och år är.

Rast

Vi tar en rast inuti rymdskeppet. Här kan man äta fika om man har med sig.

Filmklipp

Vi tittar på hur det är på den Internationella rymdstationen och på månens yta.

Stjärnbilder

Eleverna arbetar enskilt med att göra stjärnbilder.

Resa från månen

En resa tillbaks till jorden simuleras. Under resans gång förklaras vad som händer och man får ställa frågor.

Lunch

Vi äter lunch i matsalen, som ligger bredvid huvudbyggnaden. Efter maten får eleverna prova lite astronautmat. Därefter är det lunchrast i ungefär 40 minuter, där eleverna får leka på Flottviks tomt. Eftermiddagspasset, med nedanstående tre experiment om gravitation, sker sedan också i matsalen.

Månselar (halvklass)

Eleverna testar hur det ungefär känns på månen genom att hänga i selar.

Heliumballonger (halvklass)

Eleverna arbetar i par med att balansera heliumballonger.

Burkar

Eleverna arbetar enskilt med att balansera tomburkar.

Hemfärd

Bussen lämnar Flottvik 13:30.

 

Efterarbete

Här är förslag på hur du som lärare kan efterarbeta dagen:

Bildvisning och konkreta mål

Läraren visar foton från dagen och leder samtidigt en diskussion som syftar till att undervisa de konkreta målen (se ovan).

Para ihop bilder och ord

Varje elev har åtta lappar med orden: universum, gravitation, friktion, jämvikt, tyngdpunkt, år, månad, dygn. Läraren visar ett foto från dagen. Eleverna ska hålla upp det ord som de tycker passar bäst till bilden. Diskussion följer. En ny bild visas.

Att vara astronaut

Varje elev får föreställa sig hur det skulle vara att vara astronaut. De får lista fem bra och fem dåliga saker.

Att bo på månen

Varje elev får föreställa sig hur det vore att bo på månen. De får rita en bild. Därefter visar de bilden för en kompis och förklarar. Här är några hjälpfrågor till arbetet:

  • Hur skulle gravitationen vara?
  • Vad skulle du se på himlen?
  • Hur skulle du göra för att få luft?
  • Vad skulle du ha för transportmedel?

Om gravitationen slutade

Varje elev får föreställa sig vad som skulle hända om jordens gravitation upphörde medan hen stod i köket. Först får eleven tänka tyst ett tag, sedan diskutera med en kamrat.

Blogg

Skapa en klassblogg.

Skrivbok

Eleverna skriver enskilt i en bok om vad de gjorde på dagen, och vad de lärde sig.

 

Bedömningssituationer

Vilka bedömningssituationer kommer att finnas?

  • Dialoger med eleverna under dagen
  • När eleverna arbetar med tellurium
  • När eleverna gör stjärnbilder
  • När eleverna balanserar läskburkar
  • När eleverna balanserar heliumballonger
  • Efterarbetet